lördag 21 januari 2012

Nytt år, ny blogg och nya inställningar

Jag har pratat om det flera gånger förut men nu händer det.
Det är dags att lösenordsskydda min blogg. Eller i varje fall en del av inläggen. Jag ser att det är personer inne och läser på min blogg men det är aldrig någon som lämnar ett spår efter sig, så gör jag detta för att ha kontroll på vilka de "osynliga" är.

Därför flyttar nu livet vidare till http://lenaslattjolajbanliv.wordpress.com
Där kan man välja att lösenordsskydda vissa inlägg, något som blogspot inte kan tyvärr.

Det är rolig att ha besökare men bloggen är även väldigt personlig, någon som jag gärna vill att den fortsätter vara. Jag ber er att inte sprida lösenordet utan var och en får fråga efter det.
Annars går ju poängen förlorad :-)

Maila till yckling@hotmail.com för att få lösenordet.

Välkomna ska ni vara till fortsättningen :-)

lördag 7 januari 2012

Nr 2.

Så var andra tanden ute och två nya är på väg upp. Stora pojken är nöjd, frågan är dock om tandfen kommer inatt?!


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 20 december 2011

köttfärskvarn

Just nu är livet allt annat en lattjolajban. Sedan en tid tillbaka är jag hemma för att min hjärna har åkt igenom en köttfärskvarn. Jag har jobbat så hårt under så lång tid att till slut orkade varken kropp eller hjärna. Jag har alltid varit ambitiös och oavsett vad jag åtagit mig har jag rott det i hamn hur stormigt och svårnavigerat den än varit....fram till nu. Det är en totalt främmande känsla att ha svårt för de mest basala sakerna i livet. Att inte kunna ha flera bollar i luften och att ständigt glömma saker är otroligt frusterande. Min diagnos är för närvarande utmattningssyndrom. Många som ser mig anar inte hur det ser ut på insidan då jag anstränger mig att vara "samma glada Lena" som jag vanligtvis är. Det kostar dock väldigt mycket och efter att jag träffat människor är jag lika slut som när jag åkte vasaloppet.

“Man måste brinna för att bli utbränd"

Jag har valt ett yrke som är otroligt vårdtungt. Tidigare skrev jag ett inlägg om min frustration +om det hårda samhället och vad det ställer till med för många. Jag vet att det är väldigt svårt för många av er att förstå hur de med "osynliga" funktionshinder har det och jag önskar att ni alla fick vara med på mitt jobb en dag för att få en uppfattning.
Jag träffade en vän till familjen innan jag gick hem. Hans okunskap svarade med att "-det är väl bara att sätta dem i arbete". Precis så tror jag många tycker, och eftersom de själva aldrig träffar på dessa personer så är det vedertaget att mina klienter är lata osv. Det gör så klart min arbetssituation besvärlig.
Jag vill bara skrika rakt ut och utbilda världen i hur det är att vara " en av dem".
Min arbetesgivare är inte heller den bästa. Visst att det är en trygghet gällande sin anställning att vara hos en stor arbetsgivare. Men som det ser ut idag, måste landstingen anpassa sig till en värld mer likt industriverksamhet. Man pratar om produktion. Kan nu fatta att man pratar om produktion när det gäller människor av kött och blod. Det uppmuntras med kömiljarder osv för att hetsa landstingen att arbeta fortare. Många många många myror på arbetsgolvet har en otrolig tuff vardag. Det märks inte minst på alla insändare till vår lokala tidning där det var och varannan dag är någon som försöker påtala brister osv. Det är säkert många många fler än jag som borde vara hemma för att kroppen säger ifrån. Jag hyser stor oro för en av mina vänner som arbetat som en tok under hösten. Hennes kommetar att" det är mycket men inte lika illa som för dig" gör mig mer säker på att hon är väldigt nära krasch. Förnekelse är stark och jag har haft den som bästa vän under en längre tid.
Min chef har så klart ingen rolig situation. Jag upplever att hittills har hennes strategi på det hela blivit att bli ännu mer frånvarande. Vet inte om hon tänker på det men för oss andra blir det ohyggligt tydligt. Jag har påtalat en hel del brister under det senaste året. Hennes svar har då varit "jag hör vad du säger", för att sedan inte göra något åt saken. En stor bov i utmattningsdramat är faktiskt att man inte känner sig lyssnad på och att man upplever att man inte kan påverka sin situation. Så har det varit för mig under lång tid. att jag sedan tagit stort ansvar för vår arbetsgrupp ökar belastningen ännu mer. Jag är en av de gamla i gården och har lät för att "ta ton". Under året har vi haft flera vikarier och ett par stycken nyanställda. Det har gjort mig till ett tacksamt bollplank. Någor som jag egentligen tycker är roligt men när det blir för mycket att rodda i blir det mest till en stress. Jag anser att mycket av saker som jag tagit tag i är chefssaker men eftersom vår chef endast jobbar uppåt måste saker och ting lösas.
Jag har dock stampat ned foten hårt nu och tänker inte finna mig i befintlig arbetssituation. Jag vet att det gett ringar på vattnet på jobbet men det är inte mitt ansvar!
Just nu försöker jag återhämta mig på hemmaplan genom att lyssna på kroppen, göra saker jag mår bra av och orkar. Jag är stark och kommer att hitta en väg ur detta och bli ännu starkare än vad jag var tidigare. Behöver dock fundera och komma på en stategi hur jag ska balansera mitt liv med alla delar såsom jobb och familj till en vettig blandning.
Kära vänner, jag är och har varit utkass på att höra av mig. Jag har svårt att få till det. Ni får gärna ringa eller på annat sätt höra av er till mig, jag uppskattar kontakt!
Nä livet är inte alltid så lattjolajban, men det är livet jag lever. Bloggen skriver jag i när ork och andan faller på. Den kommer dock inte att uppdateras frekvens.
Ni får gärna lämna kommenterarer så jag vet vilka som orkat igenom detta inlägg.

Till alla ni där ute vill jag önska en riktigt god jul och gott nytt år. Var rädd om er och lyssna på kroppen! Världen är fylld med alldeles för mycket måsten och vi är alldeles för många syster duktiga där ute. Ibland måste man ställa sig frågan vad som är viktig egentligen.

Kram på er alla!

söndag 4 december 2011

Barnens bibel

Världens sötaste 5åring fick mottaga barnens bibel idag i kyrkan. Familjegudstjänsterna är alltid mysiga och duktiga sonen satt still och lyssnade på allt. Stolt liten kille gick själv fram med de andra femåringarna och tog emot sin bok.








- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 30 november 2011

5 år!

Idag fyller världens bästa Tobias 5 år. Vår egen underbara son som är den goaste grabben vi vet. Han skänker oss massor av goa stunder, härliga skratt, och minnen för livet.
För 5 år sedan förstod jag inte hur mycket man kan älska en person, men nu vet jag. Mamma och pappa älskar dig massor och är så glad att du kom till oss, som en raket i stålmannenposition.

Kram

fredag 25 november 2011

Dagens pyssel

5års kalas i morgon! Ser ni temat?



- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 14 november 2011

Sedan tog det stopp....

och när det väl tog stopp tog det stopp bigtime! Tur det finns rätt personer på rätt ställe ibland.

tisdag 8 november 2011

tänka sig

tiden går snbbt som vanligt. veckorna rasar vidare och här hemma har så smått ett femårskalas börjat planeras. Jag tycker ju det är så kul men orken är ju inte som den borde. Jag har dock googlat runt och är så sugen på att göra cake pops. Det verkar ju inte speciellt svårt, man behöver bara ha lite tid.....och det är ju något jag har...
Tobias har varit på kalas och i helgen som kommer är det kalas både lördag och söndag. Högsäsongen har helt klart tagit fart, och jag får klia mtt huvud varje vecka för att komma på bra och relativt billiga paket.
Glädjande är ju att vår son är väldigt omtyckt och populär. Detta gör att han får många inbjudningar till kalas. Vi har varit snälla att han fått gå på de flesta, för man vet ju själv hur roligt det var att gå på kalas. I morgon är det onsdag och halva veckan är gjord.
Det betyder full fart mot helgen!

söndag 30 oktober 2011

Den smutsiga verkligheten

Ja just nu är verkligheten inte så vacker, inte lätt, inte enkel.
Den är snarare frusterad, trött, stressad.
Som ni så många vet så jobbar jag som kurator inom en specialistenhet. En enhet som så många andra ska göra mer och mer utan att få några tillskott på resurser. Man räknar huvuden på anställda, så man får skylla sig själv om man inte jobbar heltid. Aldrig att se skulle tillsätta någon extra person fastän vi går nästan 2 personer kort om man ser till procent.
Att jag sedan jobbar men en grupp människor som i många fall inte har en röst och inte har någon annan som orkar föra den gör det inte lättare. De är ofta myndig enligt det svenska regelverket men de behöver mycket hjälp med att klara av verkligeheten vi lever i. Denna klick människor i samhället är för många osynliga men ack så utsatta. De senaste åren har det bara blivit värre och värre för dessa. Jag är inte politiskt aktiv på något vis men något vet jag minsann och det är att denna regering har ställt till det rejält för mina målgrupper. För vilken jäkla pappskalle kom på idén om att alla människtor mår bra av att jobba? Han kan aldrig ha träffat en person med funktionshinder. I dagens samälle tvingas dessa stackarns människor ut på den vanliga erbetsmarknaden precis som vilken som helst med samma förutsättningar som vi andra. Jag tycker verkligen det är helt sjukt! Det finns många som jag träffar som blir så mycket sjukare av pressen från arbetsförmedling, försäkringskassan och samhället i stort. Om man har tur och får insatser enligt LSS har man möjlighet till daglig verksamhet som det kallas, där man får aktivitetsersättning som lön. Visste ni att man kan få aktivitetsersättning i två år, sedan får man karens i tre månader innan man får söka .Under den tiden får de gå till socialtjänsten för att få pengar, för dessa ersättningar gör ju knappats att man kan spara undan några större summor. Dessa personer mår numer så pass dåligt att jag flera gånger i månaden får ringa till psykjouren.... Denna försämring är total och det snurrar neråt i snabbare takt.
Andra delar som har försämras är förutsättningarna för den som behöver assistenter.Desperata anhöringa och andra ringer till oss för indragningar av assistenttimmar. Något som pågår i hela landet. Det har varit ett antal tidningartiklar om detta.
bland annat i gd.
För lilla mig som sitter och tar emot detta på andra sidan bordet eller luren, kan tacka min lyckliga stjärma att jag inte beöhver vara i deras situation. Samtidigt sliter jag ont för att försöka hitta lösningar med inga medel alls. Ibland måste man jobba hårt med att släppa saker och inse att jag inte sitter på pengarna, besluten eller rätten att göra saker.
Ontet har just nu resulterat i magkatarr. Något som jag verkligen inte är nöjd med. Jag tycker så mycket om mitt jobb, men ekvationen i samhället gör det omöjligt att göra ett bra jobb.

KÄRA GUD ! jag önskar förståndiga människor i regeringen som snarast ta tag i detta och förändrar samhället för våra utsatta människor. Ingen har själv valt att ha ett funktionshinder, och jag går INTE med på att de ska lida för detta hela livet. Jag har ett bra liv och behöver inte mer skattesänkningar! Förresten så blir det jobbtillfällen om man ser till vårdyrket. Det behövs mer utbildade människor som kan ta hand om våra kära medmänniskor.

Välkommen in i min hjärna och det jag brottas med....

Kram

måndag 17 oktober 2011

Pencillin

Veckan börjar i moll! Efter dagens besök på hälsocentralen äter numer 3/4 av denna familj pencillin! Maken sedan en vecka tillbaka för inflammation. Idag fick båda barnen med sig var sin flaska hem. Evelina för inflammation i fingret som förolyckades på dagis förra veckan. Det var dock bra att hon fick en kur för storebror drog vinstlotten med diagnosen scharlakansfeber...stackarn. Då scharlakansfeber smittar är det bra att E också äter så inte hon blir smittbärare.... Men hon kanske redan har fått det, men då hjälper hennes medicin mot det med. Mamman kämpar emot! Hon ska ju till Ullared i helgen!


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 11 oktober 2011

jag skrev...

ett långt inlägg nyss.... sedan insåg jag att jag nog inte tyckte att alla mina tankar skulle gå att läsa av vem som helst. därför tänker jag försöka lösenordsskydda vissa inlägg...
återkommer i frågan. Nu är det Desperate...ett skönt avbrott i vardagen..

fredag 7 oktober 2011

Tgif och hösten är här!

Trötta barn och trött mamma har tyvärr inte gett den önskvärda härliga fredag som det kan vara. Bråk, gnäll och tårar har hittills kantrat denna dag.
Men nu, precis just nu har vi det trevligt, lugnt och skönt!
E har somnat i vagnen efter mkt om och men och jag och T sitter ute i det fina höstvädret och fikar. Varm saft och lite gott... Just nu njuter vi!


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 25 september 2011

söndag 11 september 2011

Dagens arbete!

Söndag är vilodagen har jag hört.... Men inte i detta hus. Idag gräver vi bort vårt staket och planterar häck! Det är i och för sig bara på en kortsida för resten är redan häck, men det räcker! Vi har ett samprojekt med grannen så vi har grävmaskin och hela faderullan här. Sedan 8.00 är vi igång och det går stadigt framåt. Än så länge har vi vädergudarna med oss. Det skulle regna idag men än så länge är det uppehåll.Det blir jättefint när det är klart!





- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 5 september 2011

Måndag!

en sån där måndag....dvs ingen bra...
vi håller tummarna för lilla Smilla som svävar mellan liv och död i Uppsala. Det är så fruktansvärt att det stockar sig i halsen av att tänka på det. Att vi också ha en 4-åring som bara är vekor yngre än lilla Smilla gör det hela så kännbart. Tänk om det vore vi som satt och vakade...fy satan säger jag bara....
Overklighetskänslan sitter hårt i magen och jag går ständigt med telefonen i handen för att f ölja uppdateringarna som mamman gör.
Håll ut Smilla, Kämpa, vi skickar all styrka vi kan härifrån!!
själv är jag hemma och är fortsatt sjuk idag....kanske lika bra det.

söndag 4 september 2011

tvära kast

ja då var en till helg till ända. En helg som bjudit på fantastiskt höstväder. Igår åkte vi tillsammans med över 7000 andra till furuvik då våra fackförbund stod för kalaset. vi betalade en liten inträdesavgick och fick för det gå in i parken, åka så mycket karuseller vi ville och även se Petter och September uppträda. Det enda som blir nackdelen en sådan här dag är att man får köa så jäkligt. Jag köade och barnen och Magnus åkte kar
usellerna jag köade till...blev inte så många vändor, för även barnen tröttnade. Tobias fock äta sin livs första sockervadd....snacka om lycka! den var däremot så stor att han och lillasyster fick dela. vi föräldrar fick se lite på artisterna mest för att det inte är så stort på furuvik. mycket bra.
det som inte var lika bra var att jag började känna mig rejält hängig ju längre dagen gick. På bara några timmar gick det från att vara "vanligt" snorig till dyngförkyld med feber. Jag däckade när vi kom hem. Idag har jag därför legat större delen av dagen, så det fina vädret har jag inte sett så mycket. Vi åt däremot middag ute och då var det 22 gr vilket är otroligt i september.
Helgen fick tyvärr en väldigt tråkig avslutning när vi bara för en stund sedan fick informationen att våra vänners lilla tös är på väg ner till Ackis då ett handbollsmål trillat över henne. Hon är medvetslös och har en blödning av något slag vid hjärnan. Vi håller alla tummar vi har och skickat all kärlek till Uppsala. Tösen är en tuffing och en kämpe och vi hoppas att det går bra även denna gång.

Ha en fin söndagkväll och tänk på hur bra ni har det!
kram

torsdag 1 september 2011

jag har blivit moster igen!

Även denna gång till en liten tjejja! Grattis säger vi till Maria och Martin. Vi hoppas det gått bra på alla sätt och vis. själv har jag en liten minnestripp till mina förlossningar....
Visst är det makalöst vad man klarar av som kvinna?

tisdag 30 augusti 2011

vardagen rullar på

Vardagslunken har så sakta börjat rulla på. Är så ofantligt trött men det kan också bero på att jag återigen exprimenterat med kosten. Det nya här hos oss heter LCHF. Måste säga att jag är förundrad över hur bra det fungerar. Jag är ju annars en godisråtta av rang och har dödligt svårt att låta bli sött. Men sedan lite mer än 3 veckor har jag nu ätit LCHF....och vet ni vad....jag har inte ätit något socker och jag har inte heller något SUG! YEYY! måste påminna mig själv lite nu och då att....nä...jag är inte sugen...Det är en stor befrielse vill jag lova. men så klart är jag trött och det kan kroppen vara ett bra tag under tiden den rensar ut sockret!
annars så är vardagen inte helt lätt just nu. Tobias verkar vara inne i en period då det händer mycket. I natt kissade han i sängen och det har ju inte hänt på vaddå ett år eller så. Senaste veckan har han inte heller velat åka till dagis. Det sliter verkligen i mitt mammahjärta, för jag vet verkligen inte hur man ska bete sig. Det har aldrig tidigare varit ett problem....Det har ju så klar varit omställning med nya fröknar och många fler barn, men jag trodde verkligen inte att det skulle vara så påfrestande på honom...helst skulle jag bara vilja vara hemma med honom och nysa me ndet är ju inte heller möjligt. hur lite jag än vill så måste jag gå till mitt jobb...
Jobbet som jag just nu gärna skulle vilja förändra....det är otroligt tungt att arbeta med det jobb jag har och det ser inte ut att bli någon förändring på det på översådligt framtid. Försöker hitta andra saker att hålla i för att överleva. Bland annat att en av mina käraste vänner ska ha barn, samt att jag ska på shoppingresa till Ullared.
Förhoppningvis tillkommer det mer roligheter framöver
dags för kvällsrycket innan sängen!

kram


söndag 21 augusti 2011

Svamptider

Det är dags för svamp och bär! Synd bara att det frodas så mycket skitsvamp i vår gräsmatta. Jag och Evelina har kört bort ett par flak på lastbilen fyllda med fallfrukt från äppelträdet och svamp. Hon har idogt plockat och aldrig tröttnat!
Annars en vanlig söndag...


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 20 augusti 2011

omstruktureringar

Det är höst och då brukar det bli lite omstruktureringar. Däribland i bloggarna. Har nu delat på lappskojs till två bloggar, och denna kommer att handla om livet på pinnen.
Har skrivit en förklaring inne på lappskojsen om ni är intresserade. Annars så rullar livet vidare här i lattjolajban!
Nu dags för lite äggmacka
ha en härlig fredagkväll!